Da Vinci

Nu mår jag lite bättre och ska kunna berätta vad som hänt. Ja, hänt och hänt, det vet ni ju redan: jag har blivit opererad.
Åkte in tidigt i går morse. Precis enligt tidsplanen rullades jag in i operationsrummet 07.50.
Det är tur att man glömmer smärta. Jag hade helt glömt/ förträngt de tunga ångestkänslor som kom över mig. Kommer jag att vakna upp efter narkosen? Min nyfikenhet hindrade mig dock från att be om lugnande innan. Nyfikenheten över hur roboten ser ut. Nu har jag sett den live! Da Vinci heter den. (Om ni vill se bilder så googla på Da Vinci och robot.)

Läkaren kom in i går kväll och berättade att allt gått enligt planen. De hade tagit bort livmoder, några lymfkörtlar och vänster äggstock. Och allt som syns på mig är 5 små plåster på magen. De kunde inte se något onormalt på livmodern, men allt är ivägskickat för undersökning och jag ska dit igen den 12 januari för att få svar.

Jag delade rum med en dam i 75-års åldern. En söt men mycket förvirrad och rastlös gammal dam. Tack och lov insåg sköterskorna att jag inte skulle få sova något på det rummet i natt så jag flyttades till ett annat rum över natten. Sov i och för sig ganska illa ändå, men fick i alla fall göra det ostörd.

Jag har inte haft mycket värk i magen. Mycket mer ont i musklerna, men det har tydligen med narkosen att göra. Dock blir jag väldigt snabbt trött i magen och orkar därför inte vara uppe så långa stunder i taget. Dessutom har jag blivit smittad av yngste sonens hosta och det är inte skönt i magen.

Jag fick åka hem vid lunchtid idag. Snöplogningen inne i samhällena i Lunds kommun är under all kritik. De använder sig inte av salt, och det är ju vettigt ur miljösynpunkt och för bilarnas skull, men de är dessutom väldigt dåliga på att hålla undan den snö och modd som blir. Det var en pina att åka bil. Jag spände nog varenda muskel för att det inte skulle göra ont i magen. Musklerna var som sagt redan ömma och när vi kom hem hade jag så ont att jag inte visste hur jag skulle göra.

Nu har jag en påse smärtstillande som jag kan knapra på. Dessutom ska jag ta en spruta i magen varje kväll i en vecka. För att förhindra blodpropp. Det är inte skönt, svider och gör ont. Men i kväll hade jag två nyfikna söner som publik så det var bara att bita ihop och visa att sprutor inte är farligt.

I morgon är det nyårsafton. Om vi kommer iväg på fest eller inte bestämmer vi i morgon. Känner jag mig som jag gör nu så åker jag ingenstans. Å andra sidan var jag, kl 5 i morse, övertygad om att jag inte skulle få lämna sjukhussängen detta året. Tre timmar senare var jag uppe och gick och åt frukost, så vi kan ju bara hoppas att natten bjuder på läkande sömn och att jag har mer ork i morgon.