Igår var det dags för operation.
När vi kom till sjukhuset - på fastande mage - fick vi träffa läkaren som tittade på ryggen och letade efter "min lilla knuta" utan att kunna hitta den. Hon berättade också att jag skulle opereras sist på dagen, ca kl15. Dagen blev tyvärr en enda lång väntan...
Strax innan kl9 gjordes "centinal node"-undersökningen där de letade upp portvaktskörteln med hjälp av radioaktivitet. Den var helt smärtfri men gamma-kameran var ett riktigt stort åbäke som skulle vara NÄRA. 3 st 5minuters pass. Den sista av gångerna fick jag balansera på sidan på den otroligt smala britsen.
Sen var det bara att vänta. Eftersom jag inte ätit eller druckit på hela dagen kopplade de på dropp, sockerlösning. Jag roade mig med att fantisera ut vad det var för olika sorters godis som jag fick rakt in i blodet. Fördrev annars tiden med att läsa. Tack och lov var Håkan med hela dagen.
Vid två var det dags att förbereda mig och en halvtimme senare rullades jag in i operationsrummet. De sövde mig ganska omgående och sen minns jag inget förrän jag vaknade några timmar senare. Hade ont till att börja med men fick något smärtstillande direkt. Jag mådde inte särskilt illa och hade efter den första omgången inte heller så väldigt ont.
Kom inte upp på avdelningen förrän 18.30 och var, som man väl brukar, ganska seg i både huvud och kropp. Fick stanna kvar över natten och sov faktiskt ganska gott, ända till kl5(!). Håkan, den stackaren, körde hem sen kväll och kom tillbaka redan 7.15 i morse för att vara med och träffa läkaren som skulle komma kl7.30. Men eftersom det var fredag kom hon inte förrän kl9, men de hade de glömt berätta för oss...
Läkaren berättade att de, precis som planerat, tagit bort hud runt om ärret och även portvaktskörteln. Dessutom hade de letat upp "min lilla knuta". De hade gjort hål på ett ställe och hittat den flera cm längre bort. Inte lätt att hitta, den var så liten. Däremot är det ganska lätt nu att se var den fanns för jag har ett jätte-blåmärke i det området.
Jag mår ändå ganska bra. Är öm och lite svullen. Känner mig trött och lite illamående. Inget värre än att det kan lindras med lite panodil. Fick värktabletter utskrivna av läkaren, men efter att ha läst biverkningslistan på det paketet bestämde jag mig för att det nog ska vara riktigt illa innan jag ger mig på dem.
Nu följer mer väntan. Allt de opererade bort är skickat på analys. Om 4-5 veckor väntas vi få besked om hur det har gått.
Att ha firat två födelsedagar
6 år sedan
Många kramar till dig och Håkan!
SvaraRadera/Gunilla