Gnäll, gnäll, gnäll...

...är vad som kommer här idag.

Bara 5 dagar kvar tills vi ska på återbesök och få besked om hur allt ligger till.
Eller jag kanske ska säga 5 evighetslånga dagar kvar.

Min hjärna (jag undrar vem som har programmerat den) har i alla fall satt igång oro, rädsla och diverse andra negativa känslor inför detta besök.
Mår riktigt dåligt idag.

Egentligen började det redan i går. När underbara kollegor kom och pratade, frågade och uppmuntrade kände jag inte alls samma glädje och tacksamhet som jag har känt de andra dagarna. Snarare kände jag det som om varje kommentar byggde en enorm mur i mig som jag var tvungen att ta mig över för att inte falla ihop i en gråtande hög. Tyvärr kände jag flera gånger under dagen att jag blev tyst och tillknäppt och t.o.m. mer eller mindre gick iväg från jobbiga situationer. Jag hoppas att ni som råkade ut för mig och mitt märkliga beteende både kan förstå och förlåta.

I morse när jag vaknade insåg jag att jag inte skulle kunna jobba mer innan tisdag, så nu är jag hemma både i dag och i morgon. (Helgen och måndag är sedan länge lediga dagar.) Insåg också att jag tyvärr inte skulle klara av att vara någon bra, trevlig mamma vid frukostbordet med barnen idag. Så vi ringde till förskolan och frågade om vi kunde få lämna dem redan innan frukost. Den underbara, förstående personalen sa ja direkt. (Vad skulle vi göra utan dem?)

Med löfte om att jag skulle ringa om det blev för jobbigt med ensamheten så gav sig även Håkan av till jobbet.

Jag stannade kvar en stund i sängen och gjorde det jag är allra bäst på just nu - att tycka synd om mig själv. Sen var det dags att ta tag i livet. Tänkte mig en liten lugn promenad men insåg direkt jag kom utanför dörren att uppfarten behövde skottas. Det finns inget som är så bra som fysiskt arbete när man behöver rensa tankarna! Fixade både snöskottning och promenad i det härliga vädret. Sen kändes allt lite lättare.

Jag kan bara inte förstå varför min hjärna ska dra igång denna känslocirkus redan nu. Ska jag må så här i 5 långa dagar? Nej, jag får nog försöka bearbeta alla känslor i dag och i morgon så att jag och familjen kan ha roligt tillsammans och njuta av varandra i helgen och på måndag.