Tillbaka till vardagen...

...ska jag ta mig nu.

Och det känns som om det är lite lättare nu än förra gången. Kan det bero på att min "dipp", mitt avbrott från vardagen inte varade så länge denna gång?

Igår jobbade jag. Härligt! Inte många på jobbet som hade märkt att jag varit borta en vecka och det var faktiskt ganska skönt. Så är det ju på vårt jobb, man märker inte om någon inte är där på ett tag, för vi jobbar ju ändå olika tider och olika dagar. Som sagt, det var ganska skönt, jag slapp berätta och förklara för alla, kunde bara få vara där och känna mig normal.

Men jag blev trött. Var helt slut när jag hämtat barnen. Orkade nätt och jämt hålla mig "vid liv" när vi kommit hem. Inte fel att ha ett TV-spel. Vi satt och spelade PS2 tills Håkan kom hem, lagom jobbigt!

Idag har jag och barnen haft mysdag. Håkan har varit iväg och spelat hela dagen. Jag och barnen stämde träff med några kompisar på en lekplats i Veberöd. Tyvärr kunde vi inte vara där så länge, för vi höll på att blåsa bort. Körde hem och lekte en stund i deras trädgård istället. Där var mycket lugnare.
I förmiddags hade vi "leksaksrensning", det är när man sorterar och slänger trasiga leksaker och sådana som mamman tycker är onödiga (t.ex. Mc Donalds-leksaker). I utbyte får de välja en eller två nya leksaker nästa gång vi kommer till BoOhlsson i Tomelilla, och dit styrde vi kosan i eftermiddag. Vem som helst kan bli trött efter ett par timmar på BO'an, och jag var, inte helt oväntat, totalt slut trots att jag vilat middag med Erik innan vi körde dit.

Jag gissar att hjärnan fortfarande håller på att bearbeta alla tankar som snurrat i veckan. Kanske tar det lång tid, det lär jag märka. Det får ta den tid det tar, går inte att tvinga min hjärna till något den inte vill, det börjar jag lära mig nu.
Ganska intressant ändå... Kuratorn "varnade" mig för att det skulle kunna bli jobbigt när tiden för återbesök närmade sig. Jag ryckte på axlarna och ville inte riktigt tro på henne - jag mådde ju så bra! Men, det är bara att inse - hon har varit med förr.

Denna gång ska jag inte vara lika "kaxig". Jag ska njuta av att må bra, men också tillåta mig att vara ledsen om jag behöver det. Bloggen tänker jag använda när jag behöver "skriva av mig". Om det blir om två dagar, två veckor eller två månader återstår att se...