Jobbigt återbesök

Tyvärr blev inte återbesöket som jag hade hoppats.

Jag mår bra, jag har mått bra och jag var nästan säker på att jag idag skulle få reda på att allt var bra och sen gå hem igen, lättad för att detta var över för denna gång.
Nu blev det inte så.

Ur läkarintyget till FK:

Vid kontoll idag noteras en lätt förhöjd tumörmarkör i blodprov vilket kan antyda återfall.

Det visade sig att tumörmarkören i blodprovet/blodproven var lätt förhöjd (den som kallas S-100). Vad det egentligen innebär visste inte läkaren riktigt och hon ville diskutera det med sina kolleger på nästa måndags patientkonferens och sen ta beslut om vad man ska göra. Tydligen är det bara min "gamla" läkare som använder sig av dessa blodprov. De andra avstår då de inte tycker att de .....???? Varför blev inte helt klart. (Enligt maken anser inte de andra läkarna att detta prov är användbart och helt tillförlitligt, och vi ska nog lita på att han hörde mer än jag gjorde.)
Förra hösten, när CT-PET- undersökningen visade något - ev tumörer - i min livmoder tog läkaren också detta prov. Då var det helt normalt. Och då förklarade hon att detta värde skjuter i höjden om/när det finns melanommetastaser i kroppen.

Efter en kort diskussion bestämde i alla fall läkaren idag att vi ska göra en ny CT-PET-undersökning så snart det går (utan att diskutera det med kolleger först). Hon skulle be sköterskorna att "ligga på" för att jag skulle kunna få en tid snabbt.
Jag förklarade för henne att min koncentrationsförmåga i detta läge inte går att lita på och jag ville att hon skulle sjukskriva mig tills jag fått fler besked. Det gjorde hon - om än något motvilligt. Sjukskriven 2,5v, till den 15 oktober. Det känns ändå lite positivt att hon tänker att undersökning och besked ska vara klart till dess.

Hon tittade också på mina andra "prickar" och tyckte att där var någon hon ville skära bort men bestämde sig för att skicka mig till hudläkarna istället då de har större erfarenhet av bedöma prickar.

Idag tycker jag synd om mig själv. I morgon ska jag ägna dagen åt att tycka synd om mig själv. Sen ska jag försöka ta tag i mitt liv och göra något bättre än att gråta.