En somlig dag

De gågna två veckorna har jag fungerat över förväntan. Jag har hämtat och lämnat barn på förskola och skola, jag har följt med på deras aktiviteter, vi har varit på konsert, på restaurang. (Och så har jag förstås hunnit läsa en del på nätet om Malignt Melanom...)

Men igår fungerade det inte längre. Igår kom de där tankarna om metastaser och spridning så tätt inpå mig. Jag kämpade mot tårarna hela dagen medan jag var hemma med barnen. När sen H kom hem gav jag upp och släppte fram känslorna (långt från barnen). Vi har inte velat oroa dem förrän vi visste vad som gällde.
Idag lämnade H barnen på morgonen. Jag blev kvar i sängen med mina katastroftankar som jag varvade med rädsla, ångest och panik. Eller jag kanske kombinerade dem, vet inte. De var hur som helst inte trevliga.

Hela förmiddagen låg jag som en grönsak i sängen (lånar det uttrycket av dig Ingrid, hoppas det är ok), påminde mest om vissen broccoli tror jag. Jag lyckades jaga upp mig ganska ordentligt innan det var dags att köra. Och när vi väl kom in till Lund klarade jag inte ens av att gå in i väntrummet och sätta mig. Skickade in maken som förlöpare och han lyckades fixa så vi fick komma direkt in till läkaren.

Läkaren hade bara goda besked! CT-PET undersökningen visade ingen tumöraktivitet i kroppen! Blodprovet visade fel!
Läkaren var ganska upprörd över att detta blodprov överhuvudtaget användes. Det är, som jag skrev i ett tidigare inlägg, bara en av läkarna på avdelningen (min gamla) som använder sig av detta blodprov. De andra läkarna anser att det är ett alltför osäkert verktyg, vilket det ju också visade sig vara i detta fallet. Värdet i mitt blodprov hade bara varit lätt förhöjt, men eftersom inte min nuvarande läkare använder sig av detta prov och det tydligen inte finns några klara riktvärden för hur man ska tolka så visste hon inte hur hon skulle tolka detta.

Måste avsluta med en liten dikt jag fick av en kompis.

"Somliga dagar går allt så lätt.
Solen skiner och allt blir rätt
Spelar man kula vinner man bums.
Rasten är rolig och maten är mums.

Andra dagar går allt på sne.
Försöka med något är ingen idé.
Man glömmer och tappar, blir sist och sämst.
Man ramlar på gården och slår sig hemskt.

Nu hoppas jag på en somlig dag!"

Det blev en somlig dag!

Nu ska jag pusta ut.
Läkaren tyckte att vi skulle fira med champagne.