Ni kvinnor talar om...

... att föda barn, ni skulle bara veta hur det känns när en man är förkyld!

Ja, det där med att föda barn står i och för sig en klass för sig själv. Men en förkylning är inte att leka med heller. Näsan rinner, tjock i huvudet, seg i kroppen...

Men ändå - det kändes helt ok att ringa och sjukanmäla sig för en vanlig, tråkig dunderförkylning. Inget livshotande, ingen risk att gråta någon i örat när de svarar, utan bara kunna meddela att "jag kommer inte idag, då jag åkt på en dunderförkylning". Lämna barnen på skola/ förskola och sen sova resten av dagen.

Är det detta som kallas vardagsbekymmer?
Eller rent av vardagslyx? Inte lyx att vara sjuk, förstås (hade hellre jobbat & mått bra) men att få vara "vanligt" sjuk!

Man gör en del omprioriteringar efter vissa erfarenheter...