Oj så fel!

Tänk så fel man kan ha.
Och tänk så bra det kan kännas att ha haft så fel.

Idag har jag varit hos sjukgymnasten på lymfödemmottagningen. Jag har ju känt att armen blivit sämre den senaste tiden. Jag har fått lite ont på ovansidan av underarmen efter att ha gjort samma rörelse längre stunder. Och jag har tyckt att den kändes mer svullen och såg mer svullen ut än den andra "normala" armen.

Sjukgymnasten mätte volymen och jag blev ordentligt förvånad när jag insåg att den normala armen var 3%större än den andra. När hon sen kände på armarna (blundar för att inte påverkas av syintryck) sa hon: "Oj, nu har jag glömt, visst är det den vänstra armen som är svullen?" Det är det ju inte, och det var ju ännu en positiv sak. Hon kan inte känna någon skillnad heller. Jo, på ett ställe kan man ana att det är lite skillnad om man känner efter noga - och det gör hon ju. Dock är handen fortfarande svullen. Tummen, pekfingret och ovansidan av handen. Jag är inte helt nöjd med den kompressionshandske jag har nu. Hon vill att jag ska ha den både dag och natt, men om jag har det blir jag väldigt irriterad i huden vid fingrarna och så får det absolut inte vara - om det blir sår kan det komma in bakterier och orsaka rosfeber. Idag tog hon nya mått på handen och armen. Nu ska jag få en måttbeställd handske/armstumpa som jag ska prova. Kanske den fungerar bättre?
Som det är nu lindar jag fingrarna och handen med gasbinda på nätterna. Det är ganska omständligt att hålla på med, men det fungerar mot svullnaden. Vi pratade lite om den elastiska bindan hon tycker att jag ska försöka med, men jag tycker att den är lite besvärlig att fästa. Jag ska inte använda de vanliga fästena - de med metallpiggar - då de kan ta hål i huden, så jag ska försöka tejpa fast den. Det fungerar INTE. Den lossnar, trasslar upp sig och trasslar in mig. Inte kul att försöka reda upp det mitt i natten. Jag nämnde något om benlindorna till hästar. Jag lindade alltid benen på min häst när jag skulle rida. De hade smarta kardborr-fästen. Så nu ska jag ta med sådana nästa gång så hon får se.

Nästa gång ska jag också få lite tips på hur jag kan/bör träna armarna för att motverka svullnaden. Har varit lite rädd/försiktig ett tag. De håller på med en undersökning på mottagningen om hur man kan träna på bästa sätt med hantlar. Så nästa gång ska jag, föutom träningstips, få låna en kasse hantlar i olika storlekar. Spännande!

"Smärtan" jag känt på ovansidan av underarmen klassade hon som någon form av överansträgning av en muskel. Hon visade mig en rörelse jag kunde använda för att förbättra och hjälpa. Precis så brukar jag göra och det hjälper bra. Alltså, mycket troligt att det inte har med lymfödemet att göra.

Idag har jag också träffat kuratorn. Hon konstaterade att jag mår ganska bra nu och höll med om att jag ska ha semester från den delen av sjukhuset nu. (Lymfödemmottagningen är i ett annat hus.) Så hon fick mig att lova att jag skulle höra av mig i höst igen, givetvis innan om  jag känner att det behövs. Sen avslutade hon med att "släppa ut mig på grönbete".

Och grönbete får det bli! Både bildligt och bokstavligt.
En tuff period, det har hänt mycket på relativt kort tid. Fokus har legat på att orka. Den borde kanske ha legat lite mer på vad jag stoppat i munnen. Bilringarna har ökat, både i omfång och antal. Nu blir det grönbete = sallad, kanske med lite ruccola som extra krydda...